Tänkte börja med att presentera mig och hästen jag rider så att alla vet vilka vi är.

Jag heter iallafall Sofia Nordin och har fyllt femton iår. Jag och min familj bor i Gustavsberg, en bit utanför Stockholm. Jag går sista året i grundskolan och har fullt upp med att välja gymnasium. Mitt andra stora intresse, utöver hästar, är fotografering. Just nu fotograferar jag med en Nikon D80, men ska inom snar framtid byta upp mig. Fotar då mest hästar, men ibland hamnar även annat framför linsen.

Jag rider på ridskola en gång i veckan, på fredagar. Men ska troligtvis sluta till efter jul, inte helt klart än, vi får se. Utöver ridskolan har jag ju min medryttarponny Ariel, som står i grannstallet. Ungefär 8 minuters gångväg dit ifrån ridskolan. Jag rider Ariel 2-5 dagar i veckan, det varierar rätt kraftigt! Jag började rida Ariel i februari 2010, så jag har inte ridit henne så länge. Ariel är ett skimmelsto, Andalusier imp från Spanien, ca 145 (D-ponny) och runt 16 år. Att hon börjar bli till åren är inget som märks. Piggare än någonsin! Detta är en ponny med hjärtat på rätt ställe, litar hon på en gör hon verkligen allt för en!

Hon är iallafall rätt speciell att rida, hoppningen är hon klockren i, hoppar allt man styr på bara hon känner att ryttaren är med och inte hindrar henne. Vi tränar och tävlar ganska mycket i hoppning och har en del placeringar upp till LB. På hemmaplan har vi som högst hoppat ca 130. I dressyren är hon däremot svårare. Hon är väldigt envis och riktigt svår att jobba med. Hon blir väldigt springig och stressad såfort man sätter press på henne eller lägger till skänkeln. Det är något vi jobbar mycket på för dressyrtränare någon gång ibland. På en uteritt är Ariel helgalen, inte så att hon bockar eller så, men hon kan lätta, var grymt svår att stanna och är inte sen på att gasa när man lättar på tygeln. Det är som att sitta på en tickande bomb ungefär. Men det är bara kul att det finns lite krut i ponnyn :)